Hallå!
Ja då var de dags igen!
Idag har ja vare hos naprapaten och han sa att jag skulle ta det lugnt idag och imorrn med ryggen... Hrrmmm... Ja de gick väl som de gick... Men en sak är säker; de går INTE att ta det lugnt i handboll!!!
Ja och ryggen sa ju ifrån lite då och då...

Men nu till de roliga; Bandy!Jag ska på CC! Whiiiehoo!
LÄNGTARLÄNGTARLÄNGTAR! . Tänk vad härligt de är att stå där "hemma" och först lyssna till allas prat om hur matchen kommer bli. Sen hör man klockorna. Och sen musiken och då börjar vi, hela stora familjen Farmare. Det brukade vara svenska mästarna från edsbyn och det är det fortfarande! Guldet är bara utlånat. Sen efter matchen, när byn har vunnit 2p så kommer dom och ställer sig framför ERF och vi klappar händer och klubbor i takt. Och firar ännu en vinst!

Saknar er grabbar, saknar er ERF.

Slutligen: Always together never apart maybe in distance but never in heart...